Käringön har mycket att visa upp, allt från byggnationen på ön med trånga, små gränder till den vackra kyrkan och prästgården. Vi har här valt att presentera några byggnader och platser som visar lite av öns karaktär och historia:
Hembygdsmuseum
Fiskarstugan är öns eget hembygdsmuseum som drivs av öns hembygdsförening.
Här, hos ”Engsle-Tildas” kan ni verkligen sätta er in i hur den gamla fiskarfamiljen levde. En mängd redskap och verktyg som samlats i huset ger även en god bild under vilka villkor som man arbetade under.
Fiskarstugan håller öppet under högsäsong. Övriga tider på året kan besök för grupper ordnas.
Isackesund
Tillhör en av de äldsta delarna av ön. Här svingar historiens vingslag. Besök gärna platsen och se de åldrande sjöbodarna som stått där i 100-tals år. Lika vackert och pittoreskt vinter som sommar!
Stenpiren med sin fantastiska historia…… (som vi inte berättar här). Tyvärr har en sommargäst lyckats skaffa sig ett servitut på brygga och båtplats på denna historiska plats. Detta skedde vid markregleringen i slutet av 1990-talet
Käringöns kyrka
Käringön har varit bebodd sedan slutet av 1500-talet och ön blev kapellförsamling 1795. Vid denna tidpunkt fanns omkring 300 invånare som sedan många år hade önskemål om att få bygga en kyrka i trä. När nu detta blev verklighet var många naturligtvis nöjda. Tidigt på hösten 1796 togs kyrkan i bruk och man anställde en ung, driftig kapellpredikant och öborna kunde nu fira högmässa i egen kyrka.
Kyrkan som består av långhus och kor är 22 meter lång och 9 meter bred. Till detta kommer det 20 meter höga tornet som har en kopparklädd spira och sakristian som ryms bakom altaret. Kyrkan var i omkring etthundra år utvändigt rödmålad men är idag vitmålad.
Orgelläktarens barriär är indelad i sex fält där de fyra evangelisterna , Moses och Aron är avporträtterade. Dessa målningar tillkom förmodligen när Kyrkan byggdes men övermålades av någon anledning. De framtogs igen på 1900-talet.
Altartavlan från 1670 är ett synnerligen vackert skulpturarbete, ursprungligen ett epitafium över kyrkoherden i Morlanda Nils Holgersson Anctander (d. 1667). Understycket föreställer Nattvardens instiftande. På södra väggen, till höger om altartavlan, hänger ett målat porträtt av nämnda kyrkoherde och hans familj.
Nattvardskärlen, kalk och paten i förgyllt silver med gravyr från 1796 avslöjar att det är gåvor från ”Fem rederliga män på Käringön. Predikstolens korg, från 1600-talet är en gåva från Fiskebäckskil och ljudtaket är snidat av Olle Eliasson i Huseby. Golvuret i kyrkan är från 1845. I vapenhuset står en järnbeslagen kyrkkista från 1799 och används idag för skänkta medel till kyrkan som tacksamt emottages.
Ursprungligen hängde i tornet en klocka från 1797 som var gjuten av Gerhard Horner och skänkt av ett på ön verksamt fiskeribolag. Numera har denna klocka ersatts av en större och en mindre klocka. Kyrkans första orgel köptes av medel donerade av änkan Anna J. Persdotter vid hennes död 1875. Den första församlingsbon som begravdes på öns kyrkogård var änkan Cecilia Olofsdotter, född 1715 och gravsatt 11 juni 1797.
Stenen och ankaret utanför kyrkan, på södra sidan, och minnestavlorna inne i kyrkan invigdes Kristihimmelsfärdshelgen 1993 och är till minne av de Käringöbor som har mist sina liv i havet.
Lotsutkiken – öns utsiktsplats med historiska anor…
Lotsutkiken är belägen på den västra delen av ön. Själva utkiksplatsen på Käringön har tidigare varit placerad på Rösseberga men flyttades ut i väster under mitten av 1800-talet. Från början fanns här troligen ingen byggnad utan endast ett utkikstorn. De flesta lotsar byggde sina boningshus runt platsen.
1904 flyttades en lotsutkik hit, med kur och en så kallad galge, från Grönskär utanför Tjörn. Där hade en tragisk olycka inträffat, då samtliga lotsar omkom vid räddningsförsöket av besättningen på ett förlist fartyg.
1926 murades en hög sockel till kuren som också flyttades. Några år senare byggdes en utkik på taket, för att man skulle få en vidare vy över havet. Den så kallade galgen, en kraftig träställning med plattform, revs så småningom. Lotsplatsen lades ner och flyttades till Lysekil 1960. De sista lotsarna på Käringön var Ville Bagge och Bengt Bull.
Måseskär
Väster om Käringön ligger Måseskärs fyrplats. Fyren byggdes 1865 och är 27 meter hög och gav på sin tid 200.000 hefnerljus. Numera är fyren ersatt av en plastfyr som ej har samma kapacitet. Man kan gå in med båt och lägga till i Måseskärs lilla hamn, men då bör man känna till farvattnen eller ha ciceron med ombord.
För att undvika en rivning av Måseskärs gamla fyrtorn, bildades 1983 en stiftelse med syftet att bevara Måseskär. Tack vare stiftelsens tillkomst och många fina bidrag från såväl enskilda som företag och organisationer, så kunde fyren renoveras 1988 och har idag klassats som riksintressant att bevara.
Vill du veta mer om denna stiftelse och hur just du kan stödja ett bevarande av denna fyrplats, klicka här och läs mer om Stiftelsen Rädda Måseskär.
Senaste 4 kommentarer: