VÄLKOMMEN TILL BOENDEGUIDEN FÖR KÄRINGÖN

Här hittar nyheter och samhällsinformation för helårs- och deltidboende. Vi är idag runt 80 helårsboende personer, ett hundratal deltidsboende och runt 1500 personer som sommarboende på Käringön. Här finns 26 FÖRETAG och ett tiotal FÖRENINGAR som du kan läsa om under dessa flikar. Under BOENDE hittar du uppgifter om rum och lägenheter. Information om boende och aktiviteter för turister och andra besökare har vi samlat här nedan på sidan.

 Tipsa oss gärna om nyheter! (Mail till: info@karingon.info). Välkommen!

 

11 mars Erik Berndtsson 95 år

Under kriget fraktades mineraler som kvarts och fältspat. Det var riskfyllda seglatser som man genomförde genom att försiktigt följa kusten max 10 sjömil från ut land. För det mesta seglade man på natten för att undvika upptäckt. Man gick för segel nästan hela tiden eftersom brännolja till motorn nästan inte fanns att få tag i vid denna tid. Motorn användes bara sparsamt vid tilläggning i hamnarna.

I Skagerak och Kattegatt var vid dessa tider fullt med krigsfartyg som man fick akta sig för. Spännande och farligt blev det speciellt under årer 1941 då man lämnade Kristiansand i Norge med fältspat ombord. Målet var en polsk hamn vid namn Stettin som då var ockuperad av tyskarna. Man seglade på natten lite mer utomskärs än normalt och chansade på att slippa upptäckt. Man lade ut en rak kurs från Kristiansand söderut mot Måseskär. Mitt på natten blev man prejade och bordad av ett stort tyskt militärskepp. Beväpnad militärer höll efter bordningen förhör med alla i besättningen om vilka de var, vad de bar för last och till vilken hamn de skulle. Stark spänning och rädsla för den 21 åriga Erik blev detta möte. Erik berättade med stor inlevelse om mötet. De fick till slut fortsätta sin resa mot Stettin eftersom denna hamn kontrollerades av tyskarna själva.

 

Man fortsatte även de kommande åren med segla fler gånger med  frakt till Stettin. Den sista resan var med ved från Stockholm, på slutet 40-talet. När man kom fram denna gång bombades Stettins hamn just då av bombflygplan och därför kunde och fick man ej gå in där. Istället fick man ankra på redden utanför i Östersjön. De låg där oroliga och nervösa och såg bombningarna i hela 3 dygn. Dessutom kom en nordlig storm som ökade deras oro än mer då det var stor risk att de skulle börja driva mot land, eller bli träffade av bomber.

Tillslut fick man grönt ljus och anlöpte en svårt rykande, brinnande och sönderbombad stad, Stettin, som fortfarande tillhörde tyskarna. Krigsfångar utan skor med bara tidningspapper runt fötterna fick lossa lasten, de var slitna, trasiga och hungriga. Vi fick inte mata dem men gjorde detta i smyg när beväpnade tyska militärerna inte såg det.

 

Erik berättade också när man lurade kraftigt beväpnade tyska militärvakter i Kristiansand. De träffade en norrman som de fick brännolja av. Han fick olja till sin båt av tyskarna för att han fraktade byggmaterial till deras fort i skärgården. Man fick handdra norrmannens båt i natten upp på deras utsida och börjande med kranars hjälp att i smyg lyfta över fat med brännolja, (det gällde att block och vajrar i kranen var insmörjda för att inte gnissla och låta). Sedan när vakterna gick runt de tågvagnar som stod på kajen fick vi lyfta över oljefaten när vakterna var på framsidan. Vi fick göra allt ljudlöst och avvakta tills vakterna passerat på sina ronder berättar Erik.

Under 1942 ryckte Erik in i svenska flottan för tjänst i två år. Först på flygplanskryssare HMS GOTLAND. Dessa år var det mycket hårda vintrar och skulle man köra ner till Karlskrona för varvsdragning men isen satte stopp före det. Inte förrän i slutet maj månad med isbrytares hjälp kom man ut från basen i Stockholm. Erik tjänstgjorde också på Pansarskeppet HMS MANLIGHETEN där även Eriks pappa tjänstgjort tidigare.

 

Efter två år muckade Erik men den 1:a januari 1944 blev det ny militärtjänst. Nu militärutbildning inom signalering och platsen för inryckning var Käringön (Vedholmen) där militärer hade byggt nya förläggningshus.

På Käringön bodde en lumparkompis från Karlskrona Karl-Arne ihop med sin bror, Stig, i hus 200 i Kosen. Vid en promenad på landsvägen träffade Erik också en kusin till Karl-Arne, en flicka vid namn Märta Grundén, (då bosatt i hus nr 2). De två började träffas allt oftare kärlek uppstod snart på Käringön, för Erik och Märta.

Segelskutan såldes till Nynäshamn efter kriget, 1946. Erik jobbade sedan några år som styrman eller bästeman, som det hette på den tiden, på olika svenska fartyg.

Den 14 februari 1948 blev det dubbelbröllop i Skärhamn, Märta och Erik giftes sig, samtidigt som Eriks syster Astrid gifte sig med sin man, i Skärhamnskyrka. De födde sonen Kenth 1948. Under 1949 hyrde man sitt första hus på Käringön och köpte fiskebåten LL250, VEGA ihop med Märtas bror Axel Grundén. Man försörjde sig på fisket men skötte också transport av fisk från Käringön för övriga fiskare från ön.

 

Sedan tillstötte stora problem för Erik. Han blev kraftigt sjuk i lunginflammation och virus i en lunga. Han blev inlagd på sjukhus i Lysekil och eftervård på Svenshögens sanatorium under flera månader.

Erik blev på grund av detta arbetslös då han inte klarade sjömanslivet på grund av sin hälsa. Men Erik gav sig inte. Han fick en affärsidé och började utifrån denna tillverka persienner i trä. Firman gick bättre och bättre efterhand och snart levererades i hela Bohuslän men också till både Norge och ända till Göteborg. När pengarna åter strömmade in hyrde Erik ett litet rött hus på Käringön.

 

Hela familjen flyttade i januari 1955 till Kålltorp i Göteborg. Först till en etta och sedan1958 till en trea, där Erik också arbetade som vicevärd för huset. Eget radhus i Västra Frölunda köptes under 1979 Under tiden i Kålltorp köpte Erik också en fiskaffär, våren 1955, (för 14.000 kronor). Han blev senare, 1964, sekreterare i ”Göteborgs Fiskhamn förening” och var det i hela 12 år.

Erik öppnade 1968 en ny fiskaffär på Smycketorget ihop med sin broder Ragnar. Man hade denna till 1984. Huset (nr 2) på Käringön Som Märtas föräldrar ägde ihop med någon kusin användes som sommarboende men 2005 flyttade Märta och Erik tillbaka dit och skrev sig på Käringön. Erik skötte om sin hustru i många år tills hon somnade in 91 år gammal år 2012.

 

I dag bor Erik ensam i huset, han kokar sin egengjorda ärtsoppa och steker sina egna pannkakor vid vårt besök. Han hade varit och handlat i affären på förmiddagen med sin röda rollator ihop med hemtjänsten. Lite skröplig med dålig balans men otroligt med i tiden och klarar lätt av att berätta alla årtal och om sitt liv. Och givetvis skall han fira sin 95 årsdag på Ökrogen för att träffa alla Käringöbur i samband med sin födelsedag, (På lördag mellan 13.00 - 14.00).

                                                                                                                                                                                                                                                                                         

 

  Foto G Arwidson 4    Foto G Arwidson 5                                    

Prenumerera på nyheter

Anmäl dig här för Karingon.info's nyhetsbrev

Kontakta oss

Roligt att ni vill komma i kontakt med oss. Bästa och enklaste sättet är att maila oss på

E-post:
info@karingon.info eller ring oss på
Telefon: +46 (0)708-20 21 13.